Förlossningen

Natten till den 22 februari vaknade jag av en värk som gjorde ont jämfört med de värkar och sammandragningar jag hade haft i flera veckor. På nåt sätt kände jag direkt att det var på gång, men jag avvaktade lite och väntade in nästa värk. Den kom efter bara 5 minuter, sen kom två till. Då ringde Christoffer sin mamma och bad henne att vara beredd. Men jag var lite cool och ville inte åka in i "onödan" ifall det kanske ändå inte var på gång. Men sen kom fler värkar med 5 min mellan, och de gjorde rätt ont. Vi började göra oss redo för att åka, ringde Lena igen och ringde förlossningen. De bad mig komma in direkt eftersom det gått så snabbt med de andra två, det blev till Östra. Vi åkte och jag hade värkar var 5e minut, sen var 3e och det gjorde riktigt ont. De mötte mig nere vid ingången med en rullstol, kunde inte gå nåt alls mellan värkarna. Väl inne på förlossningen var jag redan öppen 7 cm. Vattnet hade inte gått. Värkarna var starka och kom hela tiden. Jag klarade mig en stund, men sen fick jag lustgas. Herregud, förstår inte hur man klarar sig utan den. Efter en timme gick vattnet, det var som en fors! Och efter det kändes det lite mer som att hon var på väg ut. Det tog en timme till, med fruktansvärda värkar. Jag tog massor med lustgas för att försöka dämpa smärtan. Men det gick typ inte, det gjorde för jävla ont! Sen på en krystvärk kom hon ut vår lilla prinsessa. Känslan när man hör första skriket, och får sin lilla bebis på bröstet är ju helt obeskrivlig. Lycka! Det finns inget mer fantastiskt. Moderkakan kom ut på en värk, och jag klarade mig utan bristningar denna gången också. Så skönt. Vår lilla tjej var 50 cm lång och vägde 3578 g. Så underbart söt!